Byggråd

Vill du veta mer om byggråd.nu? Kort sammanfattat är det en webbplats där de skriver just om bygg – tips på hur man bygger, hur man bygger med rätt lov och hur man bygger ett hus är exempel på saker du hittar på hemsidan. I den här texten får du en snabb överblick om byggråd.nu och vad de skriver om.

Passionerade kring planerande

Byggråd.nu anser att det finns en konstig trend i landet, att många tror att de är fullärda. Det trots att de saknar formell utbildning, kunskap och relevant erfarenhet sedan tidigare. Det handlar inte bara om rena byggprojekt, utan även om reparationer och renoveringar. Stolthet – dum sådan – är ett bidragande problem.

De menar att många agerar utan att gott planerande. Som exempel tar de upp att ”många”, när de ska måla om inomhus, helt enkelt börjar måla, vilket leder till ett icke fackmannamässigt utfört arbete. Arbetet måste i många fall göras om på nytt strax efter.

Om byggråd.nu får spekulera: Orsaker till trenden

Orsaker till trenden menar Byggråd ser ut att vara följande:

  • Det ser ut som ett enkelt arbete att utföra.
  • Man vill bli klar snabbt.
  • Det finns förväntningar om att man ska kunna göra det.

Om byggråd.nu får spekulera, tror de att det sista alternativet är avgörande för hur många hemmasnickrare agerar. De menar att yttre krav ställer till det genom att hemmasnickrarna inte gärna tar in hjälp. Det är dags att bryta dåliga vanor – i alla fall om byggråd.nu får bestämma.

Råd kring att påbörja projekt

På hemsidan finns generella råd kring att påbörja och färdigställa ett projekt. Följer gör exempel på råd som de delar med sig av:

  • Fråga om råd. Innan ett projekt påbörjas kan det vara bra att ta hjälp – men man behöver inte nödvändigtvis betala någon för att utföra arbetet. Byggråd påpekar att det är gratis att fråga till exempel en snickare hur han eller hon hade utfört ett givet arbete.
  • Byggnadsnämnden. Vid större projekt kan bygglov krävas. Det kan till exempel gälla en stor tillbyggnad eller ett större uthus. Om bygglovet beviljas kan det finnas krav på att ta hjälp av en kontrollansvarig som bland annat gör en kontrollplan och som ska finnas med när det är dags för slutbesiktning. De skriver också att det finns attityder som anser att en kontrollansvarig är en onödig utgift – vilket de inte håller med om.
Fastighet

Så som det ser ut idag, behöver alla fastigheter någon gång genomgå ett stambyte. Hur ofta det ska ske varierar starkt. Ofta brukar det behöva göras någon gång mellan 40 och 60:e år, men det finns flera faktorer som påverkar rörens livslängd. Hit hör till exempel invändig korrosion och det vardagliga bruket i fastigheten.

Stambyte – hur ofta?

“Stambyte, hur ofta?”. Den frågan är svår att ge ett generellt svar på. Som nämnt i inledningen behöver ett byte oftast göras någon mellan vart 40:e och vart 60:e år. Samtidigt kan mängder av rörfirmor vittna om undermåliga ledningar och stammar i fastigheter som inte är mer än 30 år gamla. Ett stambyte – hur ofta det ska göras – kan alltså skilja sig väsentligt från fall till fall och fastighet till fastighet. Faktorer som påverkar är till exempel:

  • Hur det vardagliga bruket ser ut
  • Invändig korrosion.

Relining skjuter upp behovet

Tekniken kring relining, det vill säga rörrenovering eller rörinfodring, utvecklas ständigt. Enkelt beskrivet innebär detta att plast sprutas in i befintliga rör, och när plasten stelnar, bildas ett nytt rör. En del menar att dessa nya rör får samma livslängd som de gamla, men det råder det delade meningar om. Metoden har inte använts mer än i drygt 25 år, så mer forskning behövs för att med säkerhet kunna bedöma de långsiktiga konsekvenserna av en rörinfodring.

Men idag kan det inte anses vara ett säkert substitut för ett traditionellt stambyte, anser de allra flesta. Det kan vara ett fint, hållbart och miljövänligt komplement, men ett komplett stambyte kommer att behöva göras förr eller senare. En faktor att beakta är att plasten som förs in minskar rörens diameter. Förvisso kan det förbättra rörens funktion till en början, men det går inte att göra hur många gånger som helst.

Varför söker många efter alternativ för stambyte?

Ett traditionellt stambyte (hur ofta det behöver göras varierar) är en kostsam, utdragen och komplex process. Det innebär en stor investering för fastighetsägaren, och det innebär praktiska bekymmer för de som bor i lägenheterna. Genom att renovera rören går detta att skjuta upp behovet av ett stambyte med ganska många år. Dessutom tar en renovering normalt bara ett par dagar, medan ett komplett byte ofta tar flera månader att genomföra från början till slut.

Fastighet

Avloppsrör har en medellivslängd på ca 50 år. De kan hålla längre om de underhålls löpande men kan även ha betydligt kortare livslängd. Genom att regelbundet undersöka rören upptäcks eventuella skador eller problem tidigt och korrekt avloppsrenovering kan utföras. Det finns nämligen ett flertal olika alternativ. Vad passar bäst?

Stambyte

Den avloppsrenovering som är dyrast och mest omfattande är stambyte. Detta sker med ett intervall av ca 50 år och genomförs därmed ofta bara en gång per fastighet. Med stambyte menas att samtliga stammar (vatten- och avloppsrör) byts ut. Detta ut till det kommunala vatten- och avloppssystemet. Eftersom de stora ”stammarna” i fastigheter är inbyggda innebär det att badrum behöver rivas och de som bor i lägenheten blir utan toalett och dusch under de veckor som denna avloppsrenovering pågår.

Relining

I likhet med stambyte sker relining om stammarna börjar gå sönder eller anses så gamla att risken för skada i framtiden är stor. Här sker däremot en avloppsrenovering utan att badrum och väggar behöver rivas ned. Istället förs ett speciellt material ner i rören och blåses fast mot innerväggen av röret med lufttryck. I detta läge stelnar materialet vilket innebär att ett inre rör skapats. Skulle nu det yttre röret gå sönder kommer fortfarande det inre hålla ihop och transportera vätskan som det är tänkt. Relining innebär därmed en ”rör i rör”-lösning.

Avloppsspolning

Avloppsspolning är egentligen inte en avloppsrenovering utan ska snarare ses som löpande underhåll och service. Om det luktar dåligt från avloppet eller att vattnet rinner undan onormalt sakta kan avloppsspolning genomföras för att vattnet ska ”dra med sig” sådant som fastnat. Ofta är det avlagringar som tas loss vilka annars kan påverka rören negativt.

Avloppsrenovering börjar alltid med en rörinspektion

För att avgöra vilken slags avloppsrenovering som behöver ske sker alltid en rörinspektion. En inspektion som genomförs med kameror som förs ner i rören och som med video och bilder tydligt kan visa på vad som behöver åtgärdas.

  • Dokumentation
  • Inför renovering
  • Kan kombineras med spolning

Att filma avloppen sker därmed både för att undersöka vad som ska renoveras och hur renoveringen utförts. Efter en avloppsrenovering är det nämligen viktigt att en dokumentation sker av rören. Detta både för att säkerställa sig om att renoveringen skett korrekt samt kunna påvisa detta för försäkringsbolaget vid eventuella skador. Det blir därmed även något tydligt att visa upp vid eventuell försäljning om frågor uppstår kring tidigare avloppsrenovering.