Hampa som byggmaterial – det här behöver hantverkare veta

Hampa har använts till rep, segel och textilier i århundraden. Nu dyker den upp på byggarbetsplatser igen – som isolering, putsbärare och väggmaterial. Hampakalk, ibland kallad hampabetong, lyfts fram som ett klimatsmart alternativ, och intresset växer bland både byggherrar och hantverkare.

Men vad är det egentligen för material, hur fungerar det i svenskt klimat och vad behöver du som hantverkare veta innan du tackar ja till ett uppdrag? I den här artikeln går vi igenom vad industrihampa är, vilka byggmaterial som finns och vad forskningen faktiskt säger.

Vad är industrihampa?

Många reagerar när de hör ordet hampa. Är det inte samma sak som cannabis? Svaret är både ja och nej.

Som Hampamagasinet förklarar i artikeln ”Industrihampa eller cannabis – vad är skillnaden?” är industrihampa botaniskt sett samma växt som cannabis. Skillnaden ligger i vad den odlas för och hur den regleras. I den utförliga artikeln om industrihampa förklarar Hampamagasinet att ”industrihampa definieras inte bara utifrån vad växten är, utan av vad den odlas för”.

• THC-halten är mycket låg. De sorter som får odlas inom EU ska ha under 0,30 procent THC, och utsädet ska vara certifierat.
• Syftet är ett annat. Industrihampa odlas för stjälkar, fiber och frö – inte för blommor och kada.
• Odlingen är reglerad. I Sverige måste all hampodling anmälas till Jordbruksverket. Annars betraktas den som narkotikaproduktion.

Vilka delar blir byggmaterial?

Hampstjälken består av två delar, som används till olika saker:

Del av växten	Vad den används till
Bastfiber – de långa fibrerna i stjälkens yttre del	Isoleringsmattor, kompositer, textil
Skäv – den vedartade kärnan i stjälken	Hampakalk och andra byggmaterial
Frö	Livsmedel, olja och foder

Källa: Hampamagasinet.

Byggmaterialen

Hampakalk (hampabetong)

Hampakalk är det mest kända byggmaterialet av hampa. Det består av hampskäv blandat med ett kalkbaserat bindemedel och vatten. Ibland tillsätts små mängder cement eller andra tillsatser för att materialet ska härda snabbare.

Trots namnet hampabetong är det inget bärande material. En studie från SLU och LTH (de Bruijn, 2013) visade att hållfastheten är för låg för att bära last, så hampakalk används tillsammans med en bärande stomme, oftast av trä. Materialet fungerar som isolering och utfackning, och kan:

• gjutas eller sprutas på plats mellan formar runt trästommen
• användas som färdiga block
• användas som tilläggsisolering och putsbärare på äldre hus

Hampaisolering

Hampfibrer kan också tillverkas till isoleringsmattor som används på ungefär samma sätt som andra mjuka isoleringsmaterial, till exempel i regelväggar, bjälklag och vindar. Mattorna innehåller ofta ett bindemedel som håller ihop fibrerna. Kontrollera produktens innehåll och egenskaper i tillverkarens produktblad.

Andra produkter

Hampa används också i skivmaterial, kompositer och som tillsats i puts och bruk, men utbudet av sådana produkter på den svenska marknaden är fortfarande begränsat.

Egenskaperna – vad vet vi?

Isolering och energi

Hampakalk isolerar, men isolerförmågan varierar kraftigt beroende på blandning, densitet och fukthalt. De värden som redovisas i litteraturen spretar – från ungefär 0,06 W/(m·K) till betydligt högre värden för värmekonduktivitet. Det går därför inte att ange ett generellt lambdavärde, utan man måste titta på den specifika produkten.

I ett forskningsprojekt vid Lunds universitet (Balksten och Strandberg, 2019) användes hampakalk som tilläggsisolering på reveterade trähus och tegelbyggnader. I fallstudierna minskade energianvändningen för uppvärmning med 33–53 procent jämfört med den ursprungliga konstruktionen.

Fukt

Hampakalk kan ta upp och avge fukt, vilket kan vara en fördel i rätt konstruktion. Lundaprojektet visade att hampakalk gav en god fuktbalans i både tegel och trästomme – men bara i kombination med en lämplig kalkputs. Det är en viktig poäng: materialet måste kombineras med andra diffusionsöppna material för att fungera som tänkt.

Brand

Ett examensarbete vid LTH (Edbladh och Persson, 2018) jämförde hampakalk med träfiber, linull, cellplast och stenull i laboratorieförsök. Hampakalken antände inte och hade lägst temperaturhöjning av materialen. Men författarna understryker att försöken var småskaliga, att de inte ger någon brandklass och att mer forskning behövs.

Klimat

Hampan tar upp koldioxid när den växer, och kalken tar upp koldioxid när den härdar. Därför lyfts hampakalk ofta fram som ett material som kan binda mer kol än det släpper ut under tillverkningen. Hur stor klimatnyttan blir beror dock bland annat på hur bindemedlet tillverkas och hur långt materialet transporteras. Beräkningarna varierar mycket mellan olika studier.

För dig som hantverkare

Att arbeta med hampakalk skiljer sig på flera sätt från att arbeta med konventionella material.

Så arbetar man med materialet

• Blandning. Hampskäv, kalkbindemedel och vatten blandas, ofta i tvångsblandare. Proportionerna påverkar både styrka, isolerförmåga och torktid.
• Gjutning eller sprutning. Materialet läggs i formar runt den bärande stommen och packas lätt, eller sprutas på med maskin. För hård packning försämrar isolerförmågan.
• Torktid. Hampakalk behöver tid att torka och härda. Det kan ta veckor innan materialet har tillräcklig hållfasthet och betydligt längre innan det är helt torrt. Det måste planeras in i tidplanen.
• Väder och temperatur. Kalkbaserade material är känsliga för frost och kraftigt regn under härdningen. Arbetet görs därför helst under den varmare delen av året eller med väderskydd.
• Ytbehandling. Väggarna putsas normalt med kalkputs, som låter fukt passera. Diffusionstäta färger och putsar kan stänga in fukt.

Regler och dokumentation

Byggnader med hampakalk måste uppfylla samma krav i Boverkets byggregler som andra byggnader, bland annat när det gäller energihushållning, fuktsäkerhet och brandsäkerhet. För att visa det behövs dokumenterade egenskaper för just den produkt eller blandning som används. Fråga leverantören efter produktblad och prestandadeklaration, och stäm av med byggherren och eventuell kontrollansvarig tidigt i projektet.

Kompetens

Eftersom materialet är relativt ovanligt i Sverige är erfarenheten begränsad. Det finns organisationer och företag som håller kurser och workshops i att bygga med hampa och kalk. För den som vill specialisera sig kan det vara en väg att skaffa sig en kompetens som få andra har.

Kostnad

Vi har inte hittat några tillförlitliga, aktuella svenska prisuppgifter för hampakalk jämfört med konventionell isolering. Priset beror på tillgången på material, om det måste importeras, arbetsmetod och hur mycket längre tid arbetet tar. Ta in offerter och räkna med att arbetstiden kan bli längre än för konventionella metoder.

Utmaningar och frågetecken

Hampa som byggmaterial har många intressanta egenskaper, men det finns också utmaningar som är värda att känna till:

• Tillgång. Det finns få svenska producenter av hampskäv och färdiga produkter. Mycket material importeras.
• Varierande egenskaper. Isolerförmåga och styrka beror på blandning, packning och fukt. Det ställer krav på både produkt och utförande.
• Begränsad forskning i svenskt klimat. De svenska studier som finns är få och i flera fall några år gamla. Långtidserfarenheterna av hampakalk i nordiskt klimat är färre än för konventionella material.
• Torktid. Lång torktid kan förlänga byggtiden.
• Kunskap hos fler aktörer. Arkitekter, konstruktörer, försäkringsbolag och kommunernas byggnadsnämnder är inte alltid vana vid materialet, vilket kan kräva extra dokumentation.

Samtidigt är det ett område där intresset växer, särskilt vid renovering av äldre och kulturhistoriskt värdefulla hus, där hampakalk kan fungera väl tillsammans med traditionella material som trä, tegel och kalkputs.

Byggmaterial med stora möjligheter

Industrihampa är inte samma sak som droger – det är en reglerad jordbruksgröda med mycket låg THC-halt, och den vedartade kärnan kan bli ett intressant byggmaterial. Hampakalk är inte bärande, men kan fungera som isolering och utfackning, med goda fukt- och brandegenskaper enligt de svenska studier som finns.

För hantverkare är det ett material som kräver kunskap, planering och tålamod – men också ett område där det går att skaffa sig en spetskompetens. Den som är nyfiken gör klokt i att börja med ett mindre projekt, lära sig av erfarna aktörer och alltid kräva dokumentation för produkterna.